"Upplysningen"

Upplysningen

Hej, här startar jag nu upp en blogg där jag kommer att lägga in funderingar och refllektioner då och då. Du som varit till mig kan gärna lämna en kommentar om konsultationen/behandlingen så andra får veta hur du upplevde det hela.

För att läsa inlägg från mina kunder eller göra ett inlägg: Välj kategori uppe till höger - mina reflexioner/klientkommentarer. Klicka därefter på kommentarer nedanför min text.

Du kan kontakta mig och läsa mer om mig och mina terapier via:

www.healing-akuten.com

info@healing-akuten.com

Pippi Power

Mina reflexionerSkapad av Irene Ahlkvist ons, november 28, 2012 16:59:14

Hurra vad jag är stark! Det har jag kommit fram till då jag summerat det senaste decenniet (drygt). Ibland behöver man påminna sig om det som är positivt.

Uttrycket Pippi Power har jag lånat från boken med samma namn, skriven av Gitte Jörgensen, samt Pippi från Astrid Lindgren förstås.

Eftersom jag nu lämnat ett tufft decennium bakom mig och är på väg mot nya utmaningar, så känns det bra att summera. Allt jag gått igenom har uppenbarligen inte dräpt mig utan gjort mig urstark!

Denna styrka erbjuder jag nu till Universum. Jag ber om att bli guidad i hur jag/styrkan kan användas på bästa sätt för det högsta bästa, för alla inblandade.

För att dela med mig av allt som hänt får vi göra en återblick.

Hösten 2001 blev jag diagnosticerad med bröstcancer. Jag hade ett barn på 3,5 år och drev eget företag. Katastrof naturligtvis! Under året som följde gick jag igenom cellgiftsbehandling, operation och strålning. Jag tog emot detta efter viss betänketid, eftersom jag inte ville utsätta mig för den behandlingen. Samtidigt fick jag hjälp och stöd av andra terapeuter/terapier, familjen, eget inre arbete, mina skyddsänglar och guider. När behandlingen var över gick jag ner i en stor kris som krävde tid att bearbeta. Där tog jag även hjälp av psykolog och psykiater. Jag orkade inte med att hjälpa andra som mådde dåligt just då.

Hösten 2003 då jag började komma ”på banan” igen kom nästa smäll. Läkarna sa att jag hade lungmetastaser! ”Vad konstigt”, sa jag, ”för det känns inte så”. Men enligt läkarna kunde det inte vara något annat. Plötsligt stannade tiden…igen. Under det kommande halvåret gjordes upprepade undersökningar utan att någon förändring kunde påvisas. Tills jag helt resolut sa att nu fick det vara nog! Jag hade INTE lungmetastaser och tänkte INTE kolla mig mer! Jag orkade inte gå omkring och oroa mig.

I den vevan, våren 2004, ringer en av mina (få) bästa väninnor och berättar att hon fått hjärntumör! Redan hösten 2004 var hon borta. Stor sorg! Någon månad innan, sommaren 2004, kom ytterligare ett förfärligt besked. En annan av mina (få) bästa väninnor meddelade att hon nu hade metastaser efter genomgången bröstcancer. Hon hade behandlats året före mig. Ett drygt år senare, hösten 2005 var också hon borta. Kvar stod jag med en gigantisk sorg, en starkt decimerad vänkrets, mycket empati med deras familjer, samt en stor oro för att själv bli sjuk igen!

Efter en tid bestämda jag mig på nytt att nu får det vara nog! Jag orkar inte vara orolig för att bli sjuk igen och dö, utan jag måste gå vidare med ny tillit till livet. Dessa år handlade mycket om en kamp för att bara överleva rent fysiskt och mentalt.

Sommaren 2006 tog alla slitningar ut sitt pris och pappan till mitt barn, min relation sedan många år, tog slut. Nu började en annan kamp. Kampen om att överleva rent materiellt. Man behöver som ju alla vet pengar i detta samhälle. Jag fick använda mig av ”gamla förmågor” i kombination med det jag verkligen ville, att fortsätta inom alternativmedicinen. Jag hittade också ett nytt ben att stå på. Inom Röda Korset fick jag viss nytta av mina erfarenheter genom att utbilda i Kris-, och medmänskligt stöd, samt Första Hjälpen.

Jag hade några nära vänner kvar. En hade haft cancer långt före oss andra. Döm om vår förvåning och bestörtning då hon efter många år visade sig ha blivit sjuk igen! Det var metastaser efter första cancern. Efter ny behandling så kan jag glädjande nog meddela att hon lever och mår ganska bra idag! Som om inte detta kunde räcka så finns faktiskt en till i vänkretsen som för några år sedan blev diagnosticerad med metastaser i skelettet. Ryggen hade protesterat en längre tid och röntgen visade på starkt misstänkta metastaser. Tack och lov så fick denna person ”livet åter” då vidare undersökningar under en lång tid, inte kunde hitta någon cancer. Det handlade mest troligt om inflammation!!!

Mycket kan man säga om hur människor behandlas i sin kontakt med vården. Det är oftast både ris och ros. Att få sådana här besked kan naturligtvis knäcka en del. Andra tar sig an fajten, och tar sig igenom stärkta. Vilket resultat det blir vet man inte i förväg, men det går att se på prövningar utifrån flera perspektiv. Det är lätt att bli ett offer för det som sker. ”Varför drabbar detta mig”? Men den rollen gör man bäst att lämna så fort det bara går! För den gagnar ingen. Genom att ställa sig frågan; ”vad kan jag lära mig utav detta”, så utvecklas man som person. Jag vet att det inte är lätt att förhålla sig så då man är mitt uppe i en kris. Allt får ha sin tid (om nu bara FK godtar det…). Om man fastnar i offerrollen kan man behöva hjälp att komma vidare. Det finna många vägar att gå som jag ju nämnt ovan.

I mitt liv känner jag att jag har avslutat en fas och är på väg mot något nytt. Jag har ingen aning om hur detta kommer att påverka på personlig eller yrkesnivå. Det är bara att åka med – ”go with the flow”. Och jag ser gärna att mina erfarenheter kan komma till nytta för andra som på ett eller annat sätt går igenom en kris.

Kanske ska man inte skriva om sådant här? Kanske är det för naket och utlämnande? Och så ska man ju inte förhäva sig, sticka ut eller på något sätt tro att man är nåt…

Men DET bryr sig inte Pippi eller jag om! Kanske kan dessa ord ingjuta hopp för någon? För någon annan kan det kanske dessvärre spä på oro även om det inte är min mening. Kanske vill jag mest skriva av mig detta och göra avstamp in i det nya spännande som väntar runt hörnet?!

Med önskan om Pippi Power åt folket!

Med kärlek, Irene

  • Kommentarer(0)//upplysningen.healing-akuten.com/#post33